ONÖDIGA PILLER

SKADLIGA LÄKEMEDEL SOM INTE LÄNGRE KAN SÄLJAS I EUROPA DUMPAS I U-LÄNDERNA SOM MEDEL MOT UNDERNÄRING. I SVERIGE LURAS SOCIALSTYRELSEN ATT GODKÄNNA BOTEMEDEL SOM INGEN MÄNNISKA BEHÖVER. I SJUTTON ÅR OCH I SEX LÄNDER HAR JAG SÅLT LÄKEMEDEL ÅT LÄKEMEDELSBOLAGEN. I DENNA VERKSAMHET GÅR PENGARNA ALLTID FÖRE MORALEN.



Läkemedelsindustrin är mycket ung och mycket rik. Läkemedelsindustrins främsta uppgift är att ge dess aktieägare maximal utdelning.



När dåvarande Medicinalstyrelsen år 1901 utgav sin officiella läkemedelsförteckning innehöll den sammanlagt 30 produkter, som idag skulle betecknas som läkemedel. Opium, morfin, kodein och atropin är fyra exempel på dessa trettio. Då liksom alltsedan medicinalförordningarna 1688 och ända fram till 1913 var det utesluatnde apotekarna som hade rätten att i Sverige tillverka och försälja läkemedel.



På dagens apotek kan man idag välja mellan cirka 2 490 olika läkemedelsprodukter. 90 % av dessa har tillkommit de senaste 20 åren!



När läkemedelsindustrin tog över läkemedelstillverkningen och informationen stod både apotekarna och läkarna handfallna. Utvecklingen gick för fort. Det fanns inte något systematiskt informationsflöde kring nya mediciner. Liklaså saknades regelsystem för hanteringen av nya originalpreparat. Först år 1934 fick statens farmaceutiska laboratorium uppdraget och långt senare även resurserna att bedöma ändamålsenlighet och kvalitet hos varje nytt läkemedel innan det fick säljas på marknaden. Långt dessförinnan gjordes tafatta om än så vällovliga försök att försöka mota Olle i grind.: " Om bedrägliga läkemedel och läkemetoder... " hette en småskriftserie som utgavs av apoteksinspektörerna Thunberg och Mörner, professorer i Lund respektive Uppsala. Men den skriftserien drunknade i reklamfloden från de snabbt framväxande läkemedelsindustrierna.



Visserligen har apoteken förstatligats. visserligen har kontrollverksamheten fördjupats, och det finns exempel på musen som röt: Socialstyrelsen har skriftligen en gång vågat hota att ta bort dåvarande storsäljaren Valium från den svenska marknaden om inte det schweiziska mammutföretaget Hoffman la Roche ändrade sin vilseledande annonsering om Valium som hjälpmedel på " Hertzpatienten ". Men tveklöst är det läkemedelsindustrin som styr och ställer även idag. Att en frisk människa i vårt land inte behöver äta piller i någon form passar inte försäljarna av vitaminer och mineraler. Att slemlösande hostmediciner är verkningslösa struntar man i, att man är på väg att sönderdela födan i dess beståndsdelar och göra piller av varje beståndsdel är ett faktum.



I bästa fall består ett läkemedel totalt sett av två viktiga delar: 1. kemiska beståndsdelar som verkar i för patienten gynnsam riktning,2. information om hur läkemedlet ifråga rätt skall användas. I sämsta fall innehåller läkemedlet ifråga ingetdera. Detta är tyvärr inte helt ovanligt. Ett praktexempel: Hela gruppen anabola steroider, se nedan.

UNDER 1950- OCH 1960-TALEN plöjdes åtskilliga hundratals miljoner kronor ner i utvecklingsforskning och marknadsföring. Aktieägare vid i första hand västerländska läkemedelsindustrier anade mycket stora pengar i dessa hormonpreparat.

Tittar man i läkemedelskataloger från 1960-talets mitt skall man finna upp till 20 fantasifulla användningsområden för anabola steroider. Inte färre än 12 oilka preparat slogs om den svenska marknaden Den vanliga och naturliga utvecklingen för ett verkligt läkemedel är att antalet indikationer/användningsområden ökar ju mer man lär känna läkemedlet ifråga. För anabola steroider har utvecklingen varit den rakt motsatta. Man började försäljningen med en övertro som ledde till att det började lukta apotek i idrottutövarnas omklädningsrum. AV DE 12 PREPARATEN ÅTERSTÅR IDAG INGET; MEDLEN HAR VISAT SIG VARA OTJÄNLIGA INOM SJUKVÅRDEN - MEN DE ÄR FORTFARANDE STORSÄLJARE PÅ IDROTTENS BAKGÅRD!!!

När jag arbetade som försäljare av läkemedel brukade man indela läkarkåren i fyra målgrupper: äventyrslystna, tidig majoritet, sen majoritet och eftersläntrare. För att en läkare/patient skall övergå från ett läkemedel till ett annat vid samma åkomma bör rimligen minst ett av följande tre villkoruppfyllas: det nya preparatet bör ha bättre effekt, det bör vara skonsammare , det bör vara ekonomiskt fördelaktigare.

De äventyrslystna, dvs de lättpåverkade läkarna, sneglar förstås på dessa tre faktoirer. Men de är lätta motivera för preparatbyte av andra skäl: små gåvor och personlig kontakt. För man som försäljare noggranna anteckningar kan man vid nästa kontakt fråga hur det står till med segelbåten eller med sibirian husky och - tro mig - det kan räcka för att vederbörandes patienter redan vid nästa läkarbesök skall förses med ett helt nytt penicillinpreparat för samma åkomma.

Läkare i gruppen " tidig majoritet " är viktig för den planerade försäljningsökningen. Här finns opinionsbildarna. Här finns de noggranna i preparatvalet. Dessa läkare behandlas av läkemedelsindustriun individuellt och med stor omsorg. Kan man få dem att pröva ett nytt, redan registrerat läkemedel - gärna med förevändning att det rör sig om en klinisk prövning i miniatyr - ja, då är halva segern vunnen. De kliniska prövningarna har i regel en rent försäljningsmässig bakgrund. ( Jag talar här inte om den egentliga läkemedelsforskningen på det kliniska planet.) Karriärhunger hos de unga läkarna i kombination med maktbegär har stundtals monopoliserat förnuftet. Detta passar läkemedelsindustrin som hand i handske, och många gånger står forskningen högt över moralen.

Vita tabletter är bättre mot huvudvärk än gröna. Gröna tabletter är bättre mot ångest än vita. En spruta är bättre än en tablett. Hostmediciner måste vara flytande.

Många kringfaktorer har en faktisk och betydelsefull inverkan på människans hälsotillstånd och prestationsförmåga. Detta vet läkarkåren. Den goda tron utgör många gånger en utmärkt medicin - placeboeffekt. Dagligen använder läkarna detta verktyg. Att mot den bakgrunden förse patienten med i sak onödiga preparat kan i bästa fall, paradoxalt nog, gynna både industrin, Apoteket AB, läkarna, patienterna och även samhället via förkortad sjukskrivningstid.

Brist på vitaminE har icke påvisats i Norden. Lika full lyckades ACO på 1980-talet inregistrera en " ny välsmakande tuggtablett med 100 mg vitamin E ". Socialstyrelsen godkände alltså ansökan med en enda indikation för denna receptfria, inkomstbringande tablett: konstaerad E-vitaminbrist.

Naturligtvis är det vars och ens ensak att på egen bekostnad vitaminisera sin urin och avföring. Vi har en fri marknadsekonomi. Måhända bör man upplysas om vad man håller på med när man äter E-vitaminer liksom att överdosering leder till illamående, trötthet och muskelsvaghet.

Under 17 år och i sammanlagt 6 olika länder har jag sålt mina tjänster till läkemedelsindustrin. Jag har arbetat som läkemedlskonsulent, copywriter, säljledare och sales manager. Jag har fört enskilda säljsamtal med drygt 6 000 läkare, besökt Sveriges samtliga lasarett, föreläst vid de flesta utbildningsenheterna inom sjukvården och i tjänsten sett hundratals medicine stuerande supa omkull med notan betald. En viktig säljuppgift har varait att lägga ut " kliniska prövningar " av nya och jag har via köpta läkare presenterat fantastiska säljunderlag i form av vetenskapliga prövningar, så kallade Bestätigungsprüfungen.

MED DISTANS PÅ DESSA 17 ÅR TVINGAS JAG KONSTATERA ATT JAG VARIT TENDENTIÖST OBJEKTIV I MITT ARBETE. JAG HAR ARBETAT I ÖVERTYGELSE. NÄR JAG TILL EXEMPEL BEORDRADE ANNONSER OM ANABOLA STEROIDERS UTOMORDENTLIGA EFFEKT PÅ ÄLDRE KVINNOR - FÖRBÄTTRAT ALLMÄNTILLSTÅND OCH ÖKAD AKTIVITET - VAR JAG LIKA TROENDE SOM EN FRIKYRKOPREDIKANT. IDAG VET JAG ATT BLÅBÄR ÄR LIKA EFFEKTIVA. OCH MERA HARMLÖSA!

mats_hagglof@hotmail.com