FOTLAPP OCH SKOHÖ

De som gjort svensk militärtjänst vintertid vet vad fotlapp är. Ett stycke tyg som viks om foten och bärs i stället för eller tillsammans med en strumpa i en sko. Fotlappar tillverkas vanligen av ylle. Fotlappar förekom främst under historisk tid. Fotlappar eller spår av fotlappar finns bland annat i Bockstensmannens kläder och i Skjoldehamnsdräkten.

Skohö är en sammanfattande benämning på starr, gräs och halm, som i det svenska allmogesamhället insamlats, torkats och beretts för att användas som isolering i vinterskor. Skohö anvädes av nybyggarna i Norrland till långt in på 1900-talet, och jag är själv en av dess användare som barn.

Bland de manuskript Linné medförde till Holland fanns hans lapska flora. Det var det viktigaste resultatet från den resa han gjorde till Sveriges nordligaste landsdelar år 1632. I den FLORA LAPPONICA han kom att publicera 1637 citerar jag följande:

" Lapparna skyddar sig mot den våldsamma kölden på följande sätt: byxor av ludna renskinn sträcka sig ända ned till fotknölarna och fötterna bevaras i likaledes ludna, av renskinn förfärdigade skodon, med den ludna sidan vänd utåt. I dessa skodon instoppa de detta gräs - som skördats om sommaren, torkats, kort förut upprispats medelst en järn- eller hornkam samt gnuggats mellan händerna - på sådant sätt, att det täcker ej blott smalbenen utan ock fötterna överallt, både ofvan och under. Omgivna av dyligt hör äro de alldeles fria från hvarje känning af den våldsammaste köld. Med samma slags hö fylla de ock sina ludna handskar, på det att händerna ej måtte skadas, och sålunda kan detta härdade folkslag bärga sig för kölden. På samma sätt, som detta grässlag om vintern hindrar kölden, så borttager det ock om sommaren fotsvett och på samma gång skyddar det från skada, då de under vandringar stöta mot stenar o.s.v.Skodonen är nämligen ganska tunna, icke förfärdigade av läder utan av skinn.