ÖVERLEVNADSDRIFTEN HOS DJUR

Alla djur har en inneboende överlevnadsdrift och hot mot den egna existensen motverkas på olika sätt. Ett enkelt exempel. Lägger jag ett par brödsmulor på balkongräcket kommer en gråsparv inom kort och tar den maten. Om jag däremot lägger ett större antal brödsmulor på räcket kallar gråsparven ljudligt på sina kompisar och ett antal sparvar delar snabbt på födan. När de kommer försöker de landa mitt i kalaset, ej i utkanten. Varför? Flera sparvar på samma ställe minskar risken för varje matgäst att just han/hon skall bli offer för en rovfågel. Att sitta i utkanten av ett kalas ökar risken att bli utvalt offer för sparvhöken. Prova själv får Du se att det fungerar. (Av samma skäl ställer man omedvetet själv helst inte sin cykel längst ut i ett cykelställ . stöldrisken är där större). Gråsparven är förresten tillsammans med tamhönan den enda fågel, som endast finns där människor finns!!

Förr hade man inte minsta aning och kunskap om djurens beteende - man trodde till exempel att svalorna övervintrade på sjöbotten eftersom de på hösten brukade sitta i vassen och dan därpå vara försvunna - många visste inte ens att Afrika existerade.

Från naturens synpunkt är de flesta djur födda för att dö i stort sett omgående, innan de blivit könsmogna. Av lövsångarens årsproduktion i Sverige, runt 90 miljoner ägg, kommer endast cirka 15 miljoner ettåriga lövsångare att ingår i nästa års lövsångarstam, till exempel.Två föräldrar får endast producera två nya föräldrar, i annat fall blir det överbefolkning och obalans.

Först omkring 1930 etablerades djurens betende som en lära,etologi. Och man kom så småningom fram till att det finns en glidande skala mellan medfött och inlärt. Handlingar som är medfödda kallas instinkthandlingar, som utlöses av nyckelretningar. En fågelunge som gapar stort och väsnas utlöser matning och därmed ökar överlevnadschanserna.

På Otteby fågelstation var jag under 1950-talet med om ett par intressanta saker vad beteende beträffar. Vi hade maskinkläckta kycklingar i hägn, spände en järntråd över hägnet och drog en siluett i papp av en duvhök över hägnet. Kycklingarna blev utomordentligt oroliga, en del "tryckte" som en gråsten. Drog vi en siluett av en fasan över dem hände ingenting. Dessa kycklingar hade ej varit i kontakt med någon höna och hade ingen erfarenhet av rovfåglar.

Fångade man en strandskata för märkning och vägning kunde man lätt få den att göra överslagshandlingar. Man höll strandskatan över vingar och ben länge, sittande på marken.
Så ställde man den försiktigt på marken,väntade och väntade. Och så småningom började den röra på sig och i min absoluta närvaro kunde den börja äta mat som inte fanns, putsa sina vingar, ja till och med ibland stoppa huvudet under vingen och sova. Detta kallas överslagshandlingar och även tomgångshandlingar - strandskatan hade samlat på sig en mängd intryck utan att kunna reagera på dem normalt. (Kanske är det av samma skäl ungdomar idag klottrar på väggar och tåg).

En gång i 12-årsåldern syndade jag mot en tjäderhöna och en gräsand vad deras ungar beträffar.
Jag vistades dagligen i juni månad vid en skogstjärn och vallade kor på skogen. Hade hittat bo med ägg av såväl tjäder som gräsand. Jag bytte samtliga ägg och båda mammorna fullföljde kläckningen. Ungarna är likt kycklingungar dunförsedda och äter själva från första stund. Jag såg till att tjädermamman med sina gräsandungar gick ner till tjärnen - ca 30 meter - och ungarna gick till sjöss. Mamman kunde ej simma, blev åtminstone tillfälligt sinnesförvirrad, och uppträdde helt onormalt på strandkanten. Hon till och med somnade en stund. Gräsandmamman kunde naturligtvis ej sjösätta sina ungar, men det gick lugnare till. Så får man naturligtvis inte göra.

Instinkthandlingarna har avgörande betydelse för bobyggandet,parning,revirbetendet och vård av avkomma. Hur kan en fågelhona, som lägger sitt livs första ägg veta vad hon gjort. Hur kan storspovhannen veta att han ensam skall ruva de fyra ägg frun lägger innan hon omdelbart därefter flyger söderut?

Mats Hägglöf