ANABOLA STEROIDER OCH IDROTT - EN PARADOX !

Anabola steroider är en syntetisk form av manligt könshormon där man tagit bort en del av könshormonets effekter på röst och behåring. I slutet av 1950-talet kom läkemedelsindustrin på idén, att dessa produkter kunde bli storsäljare om de lanserades rätt.

Man startade försäljningen med en övertro och basunerade ut: För förbättrat allmäntillstånd bland åldringar, för ökad fysisk och psykisk aktivitet, för bättre aptit, för att vända negativ äggvitebalans till positiv med muskeluppbyggnad som följd - preparaten of choice: anabola steroider.

Själv var jag under del av 1960-talet försäljningsansvarig för det största av de 12 preparat som inregistrerades på den svenska marknaden, Deca-Durabol från holländska Organon. Symposier, konsulentbesök hos enskilda läkare, kliniska prövningar samt kraftig annonsering i läkartidningar ledde till stora försäljningsframgångar; det rörde sig om mångmiljonbelopp. Jag var på den tiden troende som en frikyrkopredikant vad gäller de anabolas effekt på muskeluppbyggnaden!

Tittar man i läkemedelskataloger från 1960-talet skall man finna upp till 20 olika användningsområden för anabola steroider. Den vanliga utvecklingen för ett läkemedels användning är den, att antalet indikationer blir fler ju mer man lär känna medlet ifråga. För anabola steroider däremot har utvecklingen varit den motsatta.

Idag är man mycket lågmäld inom läkemedelsindustrin vad gäller anabola steroiders användbarhet. Resultaten har på intet sätt motsvarat förväntningarna, kliniskt sett.
Vi skriver idag den 17 april 2008 och Läkemedelsverket har meddelat Organon, att de skall avregistrera Deca-Durabol, DET ENDA KVARVARANDE PREPARATET AV 12 på den svenska marknaden.

Under preparatens storhetstid såldes anabola steroider även som tuggummi med hallonsmak till svältande barn i till exempel Thailand. Fruktansvärt!

På idrottens bakgård har man alltid noga följt läkemedelshanteringen inom sjukvården och tagit för sig av vad som ansetts "uppbyggligt" för idrottsutövare. När anabola steroider klassades som dopingmedel 1976 låg försäljningen till sjukvården i topp; senaste årets försäljning understiger 200 tusen kronor. När det nu visat sig att hela gruppen anabolica är en för sjukvården otjänlig grupp piller frågar man sig om idrottsutövarna tar fasta på det och inser att även de har blivit lurade. Knappast troligt. Jag talade igår med sportchefen på Expressen, Daniel Berglund, och berättade vad jag här framfört. Hans reaktion: Expressen kommer inte att ifrågasätta anabola steroider som dopingmedel, jag kan lätt få fram 1 000 läkare och idrottsutövare som kan bedyra dopingeffekten!

Jag kan lätt få fram 1000 läkare och idrottsutövare som kan bedyra dopingeffekten av E-vitamin, trots att det ej är klassat som dopingmedel.
Jag kan lätt få fram 1000 präster och församlingsmedlemmar som kan bedyra att Gud finns.
Jag kan lätt förstå varför Kajsa Varg fick fram en god och näringsriktig soppa, som hon kokade på en spik. Hon tillsatte dessutom samtliga övriga nödvändiga ingredienser.

Vad beträffar anabola steroider, som jag följt i nära 50 år, har jag ändrat uppfattning från att ha varit troende som en frikyrkopredikant till att inse att blåbär är lika effektiva. Och mera harmlösa.

Som sekreterare i RF:s Dopingkommision i slutet av 1970-talet och några år framåt fällde jag Linda Haglund för doping. Måhända skulle hon liksom alla,alla övriga som tagit och fällts för bruk av anabolica ha gått fria liksom att alla,alla som idag intar stora mängder E-vitamin för att förbättra sina idrottsresultat går fria.

Mats Hägglöf