Jag befinner mig i en bekväm begravningsålder, 76 år fyllda, och har ordnat tillfällig liggplats vid kyrkan i Vindeln, Västerbottens län. Där finns mina föräldrars familjegrav och den blir även min och min familjs dito. Jag ser graven där som tillfällig uppehållsplats eftersom jag tillhör svenska kyrkan och anses kristen.Dessutom är jag vuxendöpt i Centrumkyrkan,Sundbyberg. Min farfar,död 1931 och skräddare till yrket, var baptist och höll regelbundna möten i sitt hus om l rum och kök plus kallvinda,hade hustru och 5 barn och de var SAMTLIGA vuxendöpta!
Men vad innebär UPPSTÅNDELSEN?
Dragningen till det eviga livet är innbygd i människans natur och till livet återkallade sjuka har sett ljus genom tunnlar och till och med mött bortgångna vänner!!
I min barndoms söndagsskola. Elimkapellet i Åsele, sjöng vi varje söndag:
Där uppe ingen nöd skall vara
Och inga tårar, ingen natt
Så sjöng den lilla svarta Sara
Ett fattigt negerbarn, så glatt
Uppståndelsen är en hörnsten i kristendomen men vad innebär den konkret?? Har noga sökt svaret i Bibeln och resultatet blev skralt:
I Första Korinterbrevet 15 framgår, att de troendes kroppar skall uppstå, riktiga kroppar av kött och blod, dock utan behov av mat och dryck. Fritt kokkaffe i all evighet får anses mera som en förströelse än ett vätskebehov.
Inga famileband eller gruppbildningar är tillåtna i Himlen. Helt klart är vidare enligt Matteus
22:30 att i Himmelriket pippas det inte. " Vid uppståndelsen taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män ". Naturligtvis garanterar Bibeln att i Himlen finns inga frestelser - att alla går nakna saknar i sammanhanget betydelse.
VART ÄR JAG PÅ VÄG OCH TILL VAD ?
Mats Hägglöf
epost:mats_hagglof@hotmail.com
PS. Denna blog fick jag vid Fars Dag november 2007. Inlägget ovan är nummer 100 och jag har fått 699 besök! Hjärtligt tack för uppmärksamheten!! Med ödmjukhet,mats hägglöf. DS
måndag 28 april 2008
UPPSTÅNDELSEN, VAD INNEBÄR DEN ?
Upplagd av Mats Hägglöf kl. 14:17 1 kommentarer
KÄRLEK OCH KÄRLEKSLIV
Djurmodeller är ovärderliga för forskning och framsteg. Men varje art måste bedömas utifrån sina förutsättningar. För flugsnapparhonan är tid ungar och dygdens duration max 10 minuter om tillfälle ges.
Faktum att människan är den enda art som ibland under långa perioder ägnar sig åt monogami! Den bisociala grunden till detta är det 20-åriga vårdkontraktet på avkomman och att människohonan ställer upp även när hon inte är i fruktbar period, vilket möjliggör detta (Ordspråksboken 5:3-22, 7:4-27).
Visst kan djurmodeller vara nyttiga för hypotesgenererande expeiment, men hypoteserna måste verifieras eller falsifieras på människa innan de accepteras över artgränserna.
Tjädern är en utmärkt djurmodell, om man vill fördjupa och vidga sina vyer på kärleken. En del hönsfåglar imponerar utan att slåss, en del slåss utan att imponera. Tjädern både imponerar och slåss, liksom människan.
En gång på 1950-talet gjorde jag en djurfilm, Ivår herres hage, och jag ville även filma inte bara tjäderns spel utan även kärleksakt. Jag stoppade upp en tjäderhöna i typisk, väntande parningsställning (med rymlig vagina i stället för kloak).Förankrade tjäderhönan på lämpligt kameraavstånd på spelplatsen och framför gömslet.
Morgonens första tjädertupp trodde inte sina ögon när han landade. Resultatet var patetiskt.
Tjädern snabbade sig att komma i parningshumör, klunkade, sisade och parade sig om och om igen eftersom hönan aldrig tycktes få nog. Hans insatser blev så påfrestande att han svimmade av utmattning!!
DEN ARBETSHYPOTES SOM JAG UTVECKLADE MED LEDNING AV DET HÄR EXPERIMENTET ÄR, ATT INGET KÄRLEKSLIV FUNGERAR NORMALT, OM DE ENA PARTEN ÄR DÖD FRÅN FYSISK ELLER PSYKISK SYNPUNKT.
Mats Hägglöf
Upplagd av Mats Hägglöf kl. 10:03 0 kommentarer
söndag 27 april 2008
ATT BO I LAPPKÅTA
17 år gammal blev jag bjuden av en samefamilj att tillbringa påsken med dem i deras kåta inom Åsele lappmark.Familjen bestod av gammelfar, som var änkeman, 25 årige sonen och hans hustru samt 19-åriga Astrid - det var hon som hade bjudit mig. Jag kände familjen väl sedan många år - de hade varje februarimånad använt vår bryggstuga som bostad för att se till renarna när de vistades i min barndoms hemtrakter. Nu var de fria från renskötsel över påskhelgen beroende på att den renskötarfamilj de hade renarna ihop med hade "jouren".
Kåtan var stor,välbyggd och försedd med järnspis vid väggen mitt emot ingången. På golvet runt väggarna låg renhudar. Gammelfar sysslade med att sy lappskor av skinn från renars ben och med pälsen kvar. Även på undersidan av skon var skinn med päls, skinnet avskuret på mitten och vänt åt olika håll så att skorna ej blev bakhala. Unga frun höll på med silverbroderier och en fotogenlampa med strumpa gav bod belysning.
Välkomstmåltiden på skärtorsdagskvällen utgjordes av märgpipa med vanlig mjölk som dryck. Alkohol förekom ej och vatten från smält snö var smakmässigt odrickbart även om man saltat det en smula.
Det var kraftdig dagsmeja varför skidor ej gick att använda. Vi roade oss med lassokastning mot en utplacerad renkrona och med att fiska på sjön, där isen var nära halvmetern. Man kokade kaffe vid fiskandet och pinnen kaffepannan hängde på kallades måg - orsak, den var mitt uppe i elden. Till kaffet bjöd gammelfar på torkat renkött, som han skar i skivor från medhavd bog. Det var så svårtuggat, att jag gjorde som övriga, lade små bitar i kaffet och åt dem sedan.
Jag hade aldrig sett en naken kvinna, inte ens min mor. Knappt en naken karl heller. Samtliga kroppsfunktioner skötte man helt obehindrad av andras närvaro. Nattetid använde man en potta i en trälåda vid dörren för kiss och bajs. Handtvätt av hela kroppen var vad som gällde.
Och, chockartat för mig, den 25-årigen maken fann det helt naturligt att använda del av natten till att älska! 19-åriga Astrid försökte aktivera mig på detta område av och till och jag krympte i själen allt mera. Det blev inget av de försöken och Astrid var ej glad.
Nätterna till trots har jag mycket ljusa minnen från denna påskvecka, en annorlunda och positiv upplevelse jag aldrig glömmer. Jag var inte densamme när jag återvände hem. Tyvärr dog Astrid på 1970-talet i en trafikolycka, påkörd av en bil. Övriga familjemedlemmar har jag också tappat kontakten med.
Mats Hägglöf
Upplagd av Mats Hägglöf kl. 08:53 2 kommentarer
lördag 26 april 2008
ÖVERLEVNADSDRIFTEN HOS DJUR
Alla djur har en inneboende överlevnadsdrift och hot mot den egna existensen motverkas på olika sätt. Ett enkelt exempel. Lägger jag ett par brödsmulor på balkongräcket kommer en gråsparv inom kort och tar den maten. Om jag däremot lägger ett större antal brödsmulor på räcket kallar gråsparven ljudligt på sina kompisar och ett antal sparvar delar snabbt på födan. När de kommer försöker de landa mitt i kalaset, ej i utkanten. Varför? Flera sparvar på samma ställe minskar risken för varje matgäst att just han/hon skall bli offer för en rovfågel. Att sitta i utkanten av ett kalas ökar risken att bli utvalt offer för sparvhöken. Prova själv får Du se att det fungerar. (Av samma skäl ställer man omedvetet själv helst inte sin cykel längst ut i ett cykelställ . stöldrisken är där större). Gråsparven är förresten tillsammans med tamhönan den enda fågel, som endast finns där människor finns!!
Förr hade man inte minsta aning och kunskap om djurens beteende - man trodde till exempel att svalorna övervintrade på sjöbotten eftersom de på hösten brukade sitta i vassen och dan därpå vara försvunna - många visste inte ens att Afrika existerade.
Från naturens synpunkt är de flesta djur födda för att dö i stort sett omgående, innan de blivit könsmogna. Av lövsångarens årsproduktion i Sverige, runt 90 miljoner ägg, kommer endast cirka 15 miljoner ettåriga lövsångare att ingår i nästa års lövsångarstam, till exempel.Två föräldrar får endast producera två nya föräldrar, i annat fall blir det överbefolkning och obalans.
Först omkring 1930 etablerades djurens betende som en lära,etologi. Och man kom så småningom fram till att det finns en glidande skala mellan medfött och inlärt. Handlingar som är medfödda kallas instinkthandlingar, som utlöses av nyckelretningar. En fågelunge som gapar stort och väsnas utlöser matning och därmed ökar överlevnadschanserna.
På Otteby fågelstation var jag under 1950-talet med om ett par intressanta saker vad beteende beträffar. Vi hade maskinkläckta kycklingar i hägn, spände en järntråd över hägnet och drog en siluett i papp av en duvhök över hägnet. Kycklingarna blev utomordentligt oroliga, en del "tryckte" som en gråsten. Drog vi en siluett av en fasan över dem hände ingenting. Dessa kycklingar hade ej varit i kontakt med någon höna och hade ingen erfarenhet av rovfåglar.
Fångade man en strandskata för märkning och vägning kunde man lätt få den att göra överslagshandlingar. Man höll strandskatan över vingar och ben länge, sittande på marken.
Så ställde man den försiktigt på marken,väntade och väntade. Och så småningom började den röra på sig och i min absoluta närvaro kunde den börja äta mat som inte fanns, putsa sina vingar, ja till och med ibland stoppa huvudet under vingen och sova. Detta kallas överslagshandlingar och även tomgångshandlingar - strandskatan hade samlat på sig en mängd intryck utan att kunna reagera på dem normalt. (Kanske är det av samma skäl ungdomar idag klottrar på väggar och tåg).
En gång i 12-årsåldern syndade jag mot en tjäderhöna och en gräsand vad deras ungar beträffar.
Jag vistades dagligen i juni månad vid en skogstjärn och vallade kor på skogen. Hade hittat bo med ägg av såväl tjäder som gräsand. Jag bytte samtliga ägg och båda mammorna fullföljde kläckningen. Ungarna är likt kycklingungar dunförsedda och äter själva från första stund. Jag såg till att tjädermamman med sina gräsandungar gick ner till tjärnen - ca 30 meter - och ungarna gick till sjöss. Mamman kunde ej simma, blev åtminstone tillfälligt sinnesförvirrad, och uppträdde helt onormalt på strandkanten. Hon till och med somnade en stund. Gräsandmamman kunde naturligtvis ej sjösätta sina ungar, men det gick lugnare till. Så får man naturligtvis inte göra.
Instinkthandlingarna har avgörande betydelse för bobyggandet,parning,revirbetendet och vård av avkomma. Hur kan en fågelhona, som lägger sitt livs första ägg veta vad hon gjort. Hur kan storspovhannen veta att han ensam skall ruva de fyra ägg frun lägger innan hon omdelbart därefter flyger söderut?
Mats Hägglöf
Upplagd av Mats Hägglöf kl. 15:35 0 kommentarer
MÖRKRÄDSLA,HUR MAN BOTAR DEN
Under 1940-talets första hälft var det min uppgift att hämta tre liter mjölk efter klockan sju varje kväll hos kronortorparen och byslaktaren Oscar Westberg i Åsele. Det rörde sig om futtiga 500 meter att gå, men på höstarna var jag ordentligt mörkrädd när jag gick den sträckan. Jag berättade detta för Oscar och han visste bot. Han bad mig komma en lördagförmiddag när en kokalv, en så kallad gräsbuk, skulle slaktas. Jag kom och fick vara med om slakten.
Kalven avlivades genom att Oscar först slog in pannbenet med en träklubba, kollade noga med fingrarna att pannbenet var spräckt, stack kalven i halsen med en vass kniv (och samlade blodet i en så kallad blodmage). Den djupt medvetslösa kalven lades upp på en vagn med pressening och bukskinnet flåddes av.
Kalven sprattlade fortfarande en smula och här och var i den frilagda bukens muskler ryckte det med jämna mellanrum. BIT ORDENTLIGT I DEN RYCKANDE BUKMUSKELN SÅ BLIR DU ALDRIG MERA MÖRKRÄDD var Oscars budskap
Det gjorde jag och det har hjälpt mig hela livet! Rekommenderas!
Mats Hägglöf
Upplagd av Mats Hägglöf kl. 05:21 0 kommentarer
fredag 25 april 2008
ÄTTESTUPAN - EN BLUFF,EN KLINTBERGARE!
I min barndom hörde jag då och tal om ättestupan. Det skulle vara ett rejält klippstup, där gamlingar påstods hoppa ut för att bespara sig ödet att sakta och oförmögna tyna bort.
Det berättades om en namngiven kvinna i hembygden som när hon med släktingars hjälp var klar för hoppet hade som sista ord sagt " Jag gruv".
Det har visat sig att ättesupan är en rejäl bluff och det har kunnat beläggas på många sätt - bland annat via kyrkoböcker från 1600-talet och framåt och via sökningar efter benrester vid påstådda platser i hela Norden. Myten lär härstamma från Island.
I detta sammanhang vill jag berätta om samernas begravningsplats i Fatmomakke, Vilhelmina kommun. När jag en gång av många besökte denna samernas kulturellt viktiga plats, det var år 1957,möjligen 1958. Midsommartid och biskopen i stiftet var där för att inviga en ny begravningsplats. På några gravar stack det upp rör med cirka 10 centimeters diameter och jag fick veta, att i dessa gravar låg samer som dött sedan förra begravningstillfället, Mikaeliehelgen året dessförinnan. Via röret kunde prästen hälla de tre skoporna jord på kistan under begravningsakten varefter röret drogs upp och hålet fylldes igen!
Och så en liten historia. När samer dog tidigare och det var vintertid kunde liken förvaras på annan plats än i likboden. Vilhelminaprästen träffade en same vars far dött ett par månader tidigare, vid juletid. Är det inte dags att föra far till en likbod, undrade prästen.
"Nej inte än, jag har honom i en båt i båthuset och har tack vare detta skjutit två rävar där.
Jakttiden pågår ännu en månad".
Mats Hägglöf
Upplagd av Mats Hägglöf kl. 17:07 0 kommentarer
RUMPDRAGET
Mats, Du har på Din blogg berättat om klipinne,tasketåg och trynträ - det sistnämnda användes vid slakt av gris.
Jag är född 1926 och fattigt uppväxt på Skånes landsbygd. Vi hade hushållsgris, som vi delade med en granne och därför hette det, att vi slaktade en halv gris till jul. När den skulle slaktas fick vi barn inte vara med och slakten skedde på dagen och inte i svinottan som Du beskriver. För att vi barn inte skulle vara med blev vi före slakten skickade till grannen för att låna RUMPDRAGET, något som inte existerade. Men alla i byn visste vad rumpdraget var och grannen svarade, att vi skulle gå till nästa gård eftersom han nyss lånat bort det. Så lotsades vi mellan byns flesta gårdar, alla var snälla och bjöd på saft och bullar (för att fördröja oss).
När vi så kom hem tomhänta var grisen slaktad.
Georg Andersson
PS.Georg känner jag väl och hans berättelse kommer från Skåne. Det vore intressant få veta vilken utbredning Rumpdraget haft i vårt land - skriv in Din kommentar om Du har erfarenheter av det, tack!
Mats Hägglöf
Upplagd av Mats Hägglöf kl. 15:52 0 kommentarer
VILDREN OCH TAMREN.
Vi har tidigare haft vildren i Sverige. Dels den större rasen fjällren, dels även skogsren.
Under 1800-talets senare del blev arten utrotad, samerna svarade för detta. I Norge
har man avsatt en yta, en fristad, för vildren, och där existerar den.
Dagens renar i Sverige är tamrenar, tamboskap, den definitionen har fastslagits av såväl Naturvårdsverket som av Jordbruksverket. Tamrenarna utgör en mix av tidigare fjällren och skogsren.
I ett tidiagre inlägg på min blog med rubriken "Sluta subventionera" har jag i förbigående berört detta. Nu har jag fått en kommetar om att detta är ett felaktigt påstående. Jag hänvisar till jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm, som kan belägga vad jag ovan skrivit.Det är märkligt, att vad man än skriver om renskötsel,samer och samekultur är det alltid någon som påpekar att vad man skriver är fel. Att jag till exempel påpekat att staten år 1928 konverterade en yrkesgrupp till en ursprungsbefolkning har jag fått många påhopp för - staten bestämde 1928 att renägare (renskötare) är "same" och tvärtom.
Mats Hägglöf
Upplagd av Mats Hägglöf kl. 06:21 0 kommentarer
torsdag 24 april 2008
VÅREN ÄR HÄR!
- och fågelkvitter blir Sobril för öronen!
Vill lätta upp min blog med lite smått ekivokt.Gillar limerickar, såväl de jag får som de jag lyckas snickra ihop själv. Har du någon, skriv gärna in den som kommentar,tack!
Vid en vigselförrättning i Gränna
sa prästen tager Du denna
Då sa brudgummen fort
det är redan gjort
Lika bra att bekänna
En skön mannekäng från Flen
Till händerna tog Handolen
Till doktorn ho sa´
Nu undrar jag
Skall fötterna ha fotogen?
En stackars intern från Kil
tänkte rymma i gammaldags stil
så han skrev till sin tjej
men hon fattade ej
hon skickade flingor med fil.
En impotent ingenjör från Boden
han anslöt sig själv till anoden
på ett stort batteri
hällde syra däri
Det blixtrade till och plötsligt så stod den
En sexbomb hon bor i Solna
det är just inga fruar som tål na
Hon vickar med stussen
åt manfolk i bussen
Men det är ingen som får sätta på na
En aptitglad man på Ågatan 80
fick våfflor och annat gott i
åt så grädden den stänkte
vid portion 10 han tänkte
Snart ser jag ut som Pavarotti
En utsupen man ifrån Kville
blev fast i ett anfall av dille.
En polis fann behov
att ta nykterhetsprov
men av blod fans det ej ens en promille
Ett hembrännarpar i häradet Berg
tyckte spriten fått underlig färg
Sa till sin tös
har vi gjort grön Charteuse?
Nej det är apparaten sombörjat få ärg
En hurtig norrman från Rjukan
som bakifrån älska sin fru kan
Dom fastna en da
Men det gick ändå bra
Dom gick i gåsmarsch till sjukan!
Mats Hägglöf
Upplagd av Mats Hägglöf kl. 14:43 1 kommentarer
INTE UTAN MIN ÄLGSTUDSARE
Man påstår att det inte är någon fara, att vi inte skall vara oroliga.
Nalle är den som springer först.
Jag är 76 år fyllda och har tillbringat större delen av min fritid i skog
och mark - flora och fauna intresserar! Jag måste erkänna att jag numera
känner obehag i skogen - kollar på långt håll om jag ser någon björn!
Tvingas inta den för mig tidigare okända åsikten , att jakt på björn bör utökas.
Sannolikt har vi drygt 3000 i landet. Beslut på lokal nivå om avskjutning tillstyrker jag också
liksom att man får använda åtel.
Att vara rädd i skogen är en obehaglig känsla.
Mats Hägglöf
PS. Den 24 april skrev jag in ovanstående text i Västerbottens-Kuriren; en björn hade tömt en
soptunna. Jag fick flera kommentarer, här är de:
- coolt att en 76-åring har en egen blogg! Sånt vill jag se mer av. Dr Drej.
- keep on fighting, som tdigare fränt med egen blogg.Har läst lite där,en blogg helt i min smak.
DanTheMan
- Visste inte att det finns åldersgräns på bloggar,eller har 76-åroingar totalförbud???? Eva
- Ja, inte nog med det,han har exakt samma åsikt som jag som bara är 66. Bengt Jönsson
DS
Upplagd av Mats Hägglöf kl. 10:05 0 kommentarer
onsdag 23 april 2008
RÄDDA EN VARG - SKJUT EN LAPP
Enligt förre samiske förbundsjuristen Jörgen Bohlin finns det en bildekal med texten RÄDDA EN VARG, SKJUT EN LAPP.
Varg - människa är i dagens samhälle en verklig paradox. Det finns inga lösningar för närvarande, som kan ge godtagbar balans och rättvisa till berörda parter, vargen inräknad.Först när riksdagen - kommer sannolikt aldrig att hända - omvandlar rennäringen, årskostnad för skattebetalare runt 890 miljoner kronor, till gårdsbruk med vintertid hägnade renar och sommartid med renarna ovan odlingsgräsen, kommer vi ett stort steg framåt.
Om en varg tar en jakthund piskas hatet upp till stormstyrka - mer än 1000 hundar dödas årligen i trafik. En hund även under jakt är en mycket lämplig föda för nära släktingen varg.
Jakten är en satsning med livet som insats!
Alla, väldigt många som i norrländska tidningar framför argumentet att vargen är till ingen nytta
vill jag fråga: Levande varelser, måste de ha nytta ??
Om ditt svar är ja, tala då om för mig, vad är nyttan med oss människor!
Mats Hägglöf
filosofie skogsarbetare
Upplagd av Mats Hägglöf kl. 10:09 0 kommentarer
torsdag 17 april 2008
ANABOLA STEROIDER OCH IDROTT - EN PARADOX !
Anabola steroider är en syntetisk form av manligt könshormon där man tagit bort en del av könshormonets effekter på röst och behåring. I slutet av 1950-talet kom läkemedelsindustrin på idén, att dessa produkter kunde bli storsäljare om de lanserades rätt.
Man startade försäljningen med en övertro och basunerade ut: För förbättrat allmäntillstånd bland åldringar, för ökad fysisk och psykisk aktivitet, för bättre aptit, för att vända negativ äggvitebalans till positiv med muskeluppbyggnad som följd - preparaten of choice: anabola steroider.
Själv var jag under del av 1960-talet försäljningsansvarig för det största av de 12 preparat som inregistrerades på den svenska marknaden, Deca-Durabol från holländska Organon. Symposier, konsulentbesök hos enskilda läkare, kliniska prövningar samt kraftig annonsering i läkartidningar ledde till stora försäljningsframgångar; det rörde sig om mångmiljonbelopp. Jag var på den tiden troende som en frikyrkopredikant vad gäller de anabolas effekt på muskeluppbyggnaden!
Tittar man i läkemedelskataloger från 1960-talet skall man finna upp till 20 olika användningsområden för anabola steroider. Den vanliga utvecklingen för ett läkemedels användning är den, att antalet indikationer blir fler ju mer man lär känna medlet ifråga. För anabola steroider däremot har utvecklingen varit den motsatta.
Idag är man mycket lågmäld inom läkemedelsindustrin vad gäller anabola steroiders användbarhet. Resultaten har på intet sätt motsvarat förväntningarna, kliniskt sett.
Vi skriver idag den 17 april 2008 och Läkemedelsverket har meddelat Organon, att de skall avregistrera Deca-Durabol, DET ENDA KVARVARANDE PREPARATET AV 12 på den svenska marknaden.
Under preparatens storhetstid såldes anabola steroider även som tuggummi med hallonsmak till svältande barn i till exempel Thailand. Fruktansvärt!
På idrottens bakgård har man alltid noga följt läkemedelshanteringen inom sjukvården och tagit för sig av vad som ansetts "uppbyggligt" för idrottsutövare. När anabola steroider klassades som dopingmedel 1976 låg försäljningen till sjukvården i topp; senaste årets försäljning understiger 200 tusen kronor. När det nu visat sig att hela gruppen anabolica är en för sjukvården otjänlig grupp piller frågar man sig om idrottsutövarna tar fasta på det och inser att även de har blivit lurade. Knappast troligt. Jag talade igår med sportchefen på Expressen, Daniel Berglund, och berättade vad jag här framfört. Hans reaktion: Expressen kommer inte att ifrågasätta anabola steroider som dopingmedel, jag kan lätt få fram 1 000 läkare och idrottsutövare som kan bedyra dopingeffekten!
Jag kan lätt få fram 1000 läkare och idrottsutövare som kan bedyra dopingeffekten av E-vitamin, trots att det ej är klassat som dopingmedel.
Jag kan lätt få fram 1000 präster och församlingsmedlemmar som kan bedyra att Gud finns.
Jag kan lätt förstå varför Kajsa Varg fick fram en god och näringsriktig soppa, som hon kokade på en spik. Hon tillsatte dessutom samtliga övriga nödvändiga ingredienser.
Vad beträffar anabola steroider, som jag följt i nära 50 år, har jag ändrat uppfattning från att ha varit troende som en frikyrkopredikant till att inse att blåbär är lika effektiva. Och mera harmlösa.
Som sekreterare i RF:s Dopingkommision i slutet av 1970-talet och några år framåt fällde jag Linda Haglund för doping. Måhända skulle hon liksom alla,alla övriga som tagit och fällts för bruk av anabolica ha gått fria liksom att alla,alla som idag intar stora mängder E-vitamin för att förbättra sina idrottsresultat går fria.
Mats Hägglöf
Upplagd av Mats Hägglöf kl. 08:17 3 kommentarer
DOPINGTESTA FÖRE TÄVLING !
Genom att dopingtesta samtliga tävlande före tävling ser man vem som kommer att vinna!
Därmed kan tävlingarna inställas, bingo!
Mats Hägglöf
Upplagd av Mats Hägglöf kl. 08:13 1 kommentarer
tisdag 15 april 2008
500 BESÖK PÅ MIN BLOGG !
Idag, tre månader efter det att jag öppnade denna blogg, har räkneverket passerat besökssiffran 500 !! Jag tackar alla som tagit del av denna diversehandel och av och till skrivit in en kommentar! Om Du klickar på "Visa hela min profil" ser Du räkneverket.
Vill du bli gästbloggare - jag har sådan - är Du välkommen! Du når mig under adress
mats_hagglof@hotmail.com eller per telefon 08/ 582 403 72
Med vänlig hälsning!
Mats Hägglöf
filosofie skogsarbetare
Upplagd av Mats Hägglöf kl. 10:47 3 kommentarer
tisdag 8 april 2008
VARGHATET
Naturen förändras ständigt genom samspel mellan dess beståndsdelar. Det vi bör eftersträva är en balans mellan förändring och oförändring (jag är norrlänning,därför detta o-ord).
Vildvargen är en ras inom hundsläktet. På sex generationer kan man odla fram varg ur kungspudel och tvärtom ( se kommentar nr 2, där finns referens av Ulrich Jessen).
Det finns civilrättsliga principer, humanitära skäl och internationella konventioner som slår fast alla människors lika värde och rätt till egen kultur - kväner och samer är två exempel i vårt land.
Varg väcker så starka känslor, att människor gråter, ringer anonyma telefonsamtal ( jag har fått sådana ) och väcker konspirationsteorier. Detta beteende måste vi ta fasta på. Likaså att mycket få hundägare hatar bilister trots att cirka ett tusen hundar dödas varje år i trafiken. När en hund däremot angrips av varg blossar varghatet upp till stormstyrka. Komplicerat.
Helt nyligen sköts den så kallade Bullmarksvargen, som uppehöll sig i huvudsak i södra Lappland, Västerbotten och norra Ångermanland. Tittar man på en norrlänsk tidning, exempelvis Västerbottens-Kuriren, uppstår på nätupplagan ett ordflöde utan like; i skrivande stund finns över 400 kommentarer och många påpekar, att vargen är till "ingen nytta". Likaså framhåller många, att vargen drar stora kostnader. Den så kallade Lapponiavargen kostade samhället cirka 4 miljoner kronor och den nu skjutna Bullmarksvargen är uppe i cirka 600 000 kronor.
De som framför argumentet "ingen nytta" vill jag fråga: Levande varelser, måste de ha nytta ? Svarar Du ja på den frågan , tala då om för mig, vad är nyttan med oss människor ?? I dagens heta debatter kring miljöfrågor belastas människan som ett stort hot mot miljön. Vargen däremot, liksom alla rovdjur på alla nivåer, buffrar ekosystemet, belägg annat om Du kan !
Sannolikt var det vissa vargar som ursprungligen valde människan som samarbetspartner. Det vill säga att vissa vargar sökte sig till människan för att få tillgång till mat och eld ! Därefter lärdes dessa djur att vakta lägren och där har vi tamhunden !
VARG - MÄNNISKA ÄR I DAGENS LÄGE EN PARADOX ! Jag ser inga lösningar för närvarande, som i vårt land kan ge balans och rättvisa till båda parter. Däremot kommer den nuvarande rovdjurspolitiken fortsatt att piska upp hatet mot såväl rovdjuren som mellan människor med olika åsikter i denna fråga.
Mats Hägglöf
Upplagd av Mats Hägglöf kl. 17:53 2 kommentarer