Min kropp och själ passar ej mera ihop
Cirkeln är sluten
Livet har gått varvet runt
Långsamma virus tär på mig
Barndomsvärlden framtonar i brunskala
Livet uppdelas i sina beståndsdelar
Sedan länge död men ej begraven
Ligger jag på långvården och kissar på mig
Min kropp har intagit fosterställning
Den rätta födelsetiden kommer långsamt
Steg för steg möter jag mig själv
Blicken har gått närmare
Jag kan uppge mig själv
Rensa i illusionerna
Inom mig finns en tveklös lust att finnas till
Min enkla överlevnadsstrategi -
Stå på, vägen visar vägen
I mörkrummet finns tillvarons hjärta
Svaren hittas ej här på jorden
När jag tar språnget ut i nya dimensioner
Sker försoningen med det förflutna
Efter mig lämnar jag den tekniska utvecklingens gåva
Min ensamhet
Mats Hägglöf
tisdag 4 december 2007
DEN OSYNLIGA GRÄNSEN 2
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Mats, den här går bara rak in i hjärtat! Jag har läst om och om igen många gånger. Kramar. Monique
Sådär får man inte skriva!
Skriv såhär: "Min kropp och själ är ett! Hälsan har sitt säte i mig.För varje dag mår jag bättre och bättre.Där jag går frodas naturen.Jag tackar Universum tusen gånger om dagen.Framgång och lycka följer mig. I nästa dimension blir det ännu bättre".
Inga-Lisa Söderström
Bro
Så här får du inte slriva! Skriv såi stället:
" Min kropp och själ är ett. För varje dag mår jag bättre och bättre. Där jag går frodas naturen. Jag tackar Universum tusen gånger varje dag. Framgång och lycka följer mig. I nästa dimension är det ännu bättre! "
Inga-Lisa söderström
Bro
Skicka en kommentar