När gränsen mellan Norge och Sverige stängdes år 1852 blev renbetessituationen katastrofal för många nordnorska och ryska samer. Men de som var företagsamma fann på råd.
69 samefamiljer skrev sig som svenskar i Karesuando från 1850-talets mitt och under de närmaste 20 åren. Konsekvens: Åt helvete för många renar på svenska marker i norr, tvister och kaos och efter gränsstängningen mot Finland 1922 så småningom tvångsförflyttning till betesmarker i fjällvärlden söderut.
Ättlingar till de inflyttade renägarna från Norge och Ryssland har idag många maktpositioner inom Svenska Samers Riksförbund, inom Sametinget och neråt. De har de största renhjordarna , och de har i många fall trängt undan den tidigare urbefolkningen från sina fäders marker.
Statens oförmåga och sannolikt ovilja att en gång för alla " få ordning på torpet " är ytterst beklämmande. Samernas egen radio och TV vidrör icke detta, ej heller renstölder samerna emellan.
Att även idag få höra sydsamer säga " vi sover inte gärna i samma renbetesland som nordsamerna " visar att vägen till frid i fjällen är lång.
Mats Hägglöf
fredag 30 november 2007
HUGGSEXANS EFTERDYNINGAR
Upplagd av Mats Hägglöf kl. 13:05
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar