Det finns 140 mil renstängsel, som bekostas av staten och sköts via länsstyrelsen i Luleå. Enbart inom Norrbottens län finns numera renstängsel inom fjällvärlden som skulle räcka till en järnridå mellan Helsingborg och Haparanda !! Dessa stängsel rutar in fjällen . Syftet är att säkra samebyarnas äganderätt till de enskilda djuren, dels även att underlätta den årliga tömningen av renar. Detta sker under septembermånaden i huvudsak och med hjälp av sirenförsedda helikoptrar.
Konsekvensen av dessa stängsel är flerfaldigt negativ: Kostnaderna för uppsättning och underhåll av dessa 140 mil långa stängsel är enorma, nedsmutsningen av naturen via skotrar,
fyrhjulsdrivna fordon och transporthelikoptrar likaså. Från april och ett par månader framåt svärmar dessa fordon och stör därmed kungsörn, jaktfalk och många andra djur under en känslig reproduktionsperiod.
Höstdrevet utför fjällsluttningarna stör inte bara renarna - i täten av helikopterdrevet springer älg och många andra djur. Kvarvarande flyttfåglar stressas till snabba och energikrävande flygturer i stället för att i lugn och ro kunna lägga på hullet inför långfärden.
Rennäringen är klart oekonomisk och skulle försvinna utan statligt stöd.
Vildrenen - fjällren och skogsren - har samerna utrotat och i stället har vi heliga kor i form av en mix mellan de tidigare raserna, tamboskap, som betar på privat mark, trampar sönder tall- och granplant för miljonbelopp och vistas på allmän väg på Din risk och bekostnad.
Det är dags att släppa den vanvettiga tanken att bedriva köttproduktion inom ett begränsat arktiskt område, vars biomassa ej räcker till de ca 230 000 tamdjuren.
Mats Hägglöf
fredag 30 november 2007
SLUTA SUBVENTIONERA !
Upplagd av
Mats Hägglöf
kl.
13:41
1 kommentarer
HUGGSEXANS EFTERDYNINGAR
När gränsen mellan Norge och Sverige stängdes år 1852 blev renbetessituationen katastrofal för många nordnorska och ryska samer. Men de som var företagsamma fann på råd.
69 samefamiljer skrev sig som svenskar i Karesuando från 1850-talets mitt och under de närmaste 20 åren. Konsekvens: Åt helvete för många renar på svenska marker i norr, tvister och kaos och efter gränsstängningen mot Finland 1922 så småningom tvångsförflyttning till betesmarker i fjällvärlden söderut.
Ättlingar till de inflyttade renägarna från Norge och Ryssland har idag många maktpositioner inom Svenska Samers Riksförbund, inom Sametinget och neråt. De har de största renhjordarna , och de har i många fall trängt undan den tidigare urbefolkningen från sina fäders marker.
Statens oförmåga och sannolikt ovilja att en gång för alla " få ordning på torpet " är ytterst beklämmande. Samernas egen radio och TV vidrör icke detta, ej heller renstölder samerna emellan.
Att även idag få höra sydsamer säga " vi sover inte gärna i samma renbetesland som nordsamerna " visar att vägen till frid i fjällen är lång.
Mats Hägglöf
Upplagd av
Mats Hägglöf
kl.
13:05
0
kommentarer
MITT NATURINTRESSE
Vi hade en tam trana hemma - min far hade hittat en skadad unge - och den kom att bli en kär familjemedlem. Om det var orsaken till att jag tidigt blev fågelintresserad vet jag ej, hursomhelst kom ornitologin att helt dominera min barndom och uppväxt. Redan vid 17 års ålder fick jag via rekommendation av min dåvarande biologilärare, Gustaf Westström i Åsele, rätten att för Naturhistoriska Riksmuseets räkning ringmärka fåglar. Vi 20 års ålder märkte jag den första kungsörnsungen - jag hade fått tips om boplats för örn av legendariske idrottsstjärnan Thule Persson i Blaiken,Stensele kommun. 21 år gammal gjorde jag min första sommartjänstgöring på Ottenby fågelstation, Ölands södra udde.
Av i Sverige häckande fåglar har jag sett samtliga arter med undantag för fyra: nordsångare, nattskärra, rördrom och vaktel. De två sistnämnda har jag dock hört.
Den upplevelse i fågelvärlden jag sätter främst är fyndet av häckande sidensvans utanför Vindeln i Västerbottens län. Jag lyckades fotografera den ruvande fågeln - första belagda bofyndet i hela världen gjordes först år 1856. Fortfarande är sidensvansen en mytomspunnen fågel vad häckning beträffar och ytterst få fynd har gjorts - i Sverige,Finland och i Ryssland.
Jag publicerade bilden i tidskriften Vår Fågelvärld år 1953 (fyndåret) och detta är första
publicerade bilden i hela världen!!
Såväl bilden av den ruvande sidensvansen som den av första kungsörnsungen jag ringmärkte kommer jag att publicera här på bloggen.
Mats Hägglöf
Upplagd av
Mats Hägglöf
kl.
10:16
2
kommentarer
JAG VET JAG TROR
Människans största önskedröm
Det finns en Gud
Så osannolikt
Jag tror det är sant
Mats Hägglöf
Upplagd av
Mats Hägglöf
kl.
10:14
1 kommentarer
VARGEN - RASENS OCH ETIKENS PROBLEM
Jag har en glad nyhet till vargens vänner! Vargen är inte utrotningshotad och har aldrig varit det.
Under de senaste århundrandena har nästan alla socialt kompetenta vargar undan för undan börjat försörja sig på hederligt arbete, näring och yrkestitel "hund".
En liten "ursprungsbefolkning" , mindre än 1 promille av alla vargar kallar sig fortfarande
" varg " och hävdar genom sina ovalda ombud sin exklusiva rätt att livnära sig på boskapsstöld
och tjuvjakt.
Vargarnas krav är en djurmodell som belyser människans egna problem i ras, etik och juridik.
Mats Hägglöf
Upplagd av
Mats Hägglöf
kl.
09:47
0
kommentarer
TAMHÖNAN ETT ÄGGDJUR I BUR
I min barndoms Lappland var ägg en säsongvara - hönsen värpte ej vintertid i de mörka ladugårdarna. Varje höst lagrade vi ägg på salsgolvet, där det var svalt, och vi rullade dem en gång i veckan för att de skulle vara färska länge. Först på 1940-talet kom en annan förvarings-
möjlighet, vattenglas. På vårarna samlade vi sjöfågelägg men endast till matlagning; de smakade fisktran. Det var främst knipägg vi tog ur uppsatta holkar, vilka vittjades dagligen i ett par
veckors tid på våren. Ibland fanns två ägg i samma holk från den ena till den andra dagen -
där fick jag första beviset för att fåglar stundom lägger ägg i varandras bon.
Genom förädling "lurar" vi dagens höns att lägga ägg varje dag och detta gör att vi i Sverige kan förbruka 1, 9 miljarder ägg per år eller 215 ägg per person. Världsgenomsnittet ligger på 5 ägg per person och år. Under påskhelgen stoppar vi i oss cirka 70 miljoner ägg.
Kan man snurra ett ägg snabbt är det kokt, snurrar det sakta är det okokt. Luftblåsan i ägget blir större med tiden - ett färskt ägg sjunker i vatten, ett gammalt flyter upp till ytan.
Att vara tupp i en hönsgård behöver ej vara jobbigt. Tamhönan har nämligen en spermaficka och i den kan hon förvara tuppens spermier levande och dugliga upp till 2 månader.
Under de sista dagarna före kläckning kan kycklingen och mamman prata med varandra genom skalet. Hotar en fara kan hönsmamman se till att kycklingen är tyst.
Strutsen lägger det största ägget bland nu levande fåglar. Ägget är 15 - 20 cm långt och väger 1, 8 kg. Skalet är starkt - håller för en person som väger 127 kg att stå på!
Dvärgkolibrin lägger det minsta ägget, mindre än 10 mm.
Större hackspetten ruvar sina ägg endast i 10 dygn, vandringsalbatrossen i 82.
Hur kan en fågelhona som lägger sitt livs första ägg veta vad det är och hur ägget skall hanteras? Hur kan storspovhannen veta att det är han ensam som skall ruva äggen som hans fru lägger - hon vänder på klacken och flyger söderut så snart hon lagt sina 4 ägg. Det handlar inte om kärlek utan om kemi, hormonförändringar. Kemi är det även fråga om när gökungen puttar ut sin värdfamiljs ungar och därmed får maximal tillgång till föda.
För övrigt föreslår jag att Judas Iskarot utses till äggproducenternas skyddshelgon. Utan Judas´ angiveri ingen Påsk!
Mats Hägglöf
Upplagd av
Mats Hägglöf
kl.
08:16
0
kommentarer
DET BLIR SÅ TYST
75 år fyllda tvingas jag konstatera:
Dels har min hörsel försämrats och det är en verklig hämsko för en inbiten ornitolog som jag
alla tekniska hjälpmedel till trots - man tror att man står vid en motorväg om man använder
dem.
Dels har 14 nära bekanta hamnat i jorden de senaste åren.
Dels även har mina barn blivit vuxna och självständiga och har naturligen fullt upp med sina familjer och arbeten.
Det blir så tyst när guldfisken dör!
Mats Hägglöf
Upplagd av
Mats Hägglöf
kl.
07:41
2
kommentarer