PROSTEN LARS LEVI LAESTADIUS

Av kvänen med mera Svante Nilsson i Koskoskulle har jag mottagit ett dokument från 1877, där en av Laestadius lärjungar, folkskolläraren Johan Raatamaa, målande beskriver situationen i Norrbotten:

" Uti vårt tidevarv begynte prosten Laestadius verka först i Torneå lappmark liksom Johannes Döparen i Judeens öken. Han begynte med sin lagpredikan väcka säkra syndare och efter folkets eget talesätt för människorna framställa deras leverne. Även visade han i sina predikningar att ett sådant levnadssätt förer till helvetets förtappelse, om ej hjärtats och sinnets förändring genom bättring, ånger och levande tro på Herren Kristus försiggår hos människan.

Denna lära väckte först hat hos de flesta i Pajala församling och det övriga Lappland. Även i Finland församling, särskilt vid Torneälvens stränder, förorsakade Laestadii stämma örstygn hos människorna. Inte undra, om sådana människor blevo gallsprängda, ty alla horkonor, tjuvar,fyllhundar,krögare och slagkämpar förlitade sig på Guds nåd utan bättring; och sådana människor varken tåla eller vilja höra bättringspredikningar. Brännvinsförsäljarna sade först i Karesuando församling, att om det så prediks, så blir kyrkan tom, men då det i två års tid hade predikats på detta sätt, så samlades folk även från andra socknar, så att kyrkan ej kunde inrymma dem. Ty alla, som Gud genom sitt ord och sin Ande uppväckte, förnummo kraft och blevo upplysta genom prosten Laestadii lära och predikningar, ehuru han ej predikade med konstlade ord. Fördenskull bliva av naturen dygdiga människor, både herrar och bönder, förtörnade, då även av dem enligt den heliga skriftuti följande prediknigar fordras nyfödelse, ehuru den, så som de säga, redan bort ske såsom barn i dopet. Även här visas, att egenrättfärdigheten ej duger till salighetsgrund: och detta fördrager ej den bildade världen, som förlita sig på sin redlighet. Dtta var största orsaken därtill, att denna världens herrar och krögare anklagade Laestadius, och därför fick han hätska fiender, då han icke skonade denna världens herrar, ej heller säkra präster. Märk härav, läsare, att han blivit förföljd såsom alla rättfärdighetens predikare blivit förföljde: och Herren Jesus utlovar salighet åt alla, som blivit förföljda för rättfärdighetens skull. , Härom, att förföljelse skall komma, visste Laestadius säga mig redan då mången ännu ej visste om den annalkande förändringen. Ty partier kunna uppstå i bredd med den rätta läran , såsom skedde i Kautokeino, för vilken händelse de norska biskoparna med stor nit ville beskylla Laestadius. Men därtill var icke Laestadius skulden, ty han hade den tiden ej män som han i rättan tid kunde sända till Kautokeino, då det ännu hade varit möjligt att återställa ordningen. Mig sände han dit och förordnade, att jag skulle hålla skola i Jukkasjärvi och Gällevare församlingar, i vilka liksom i Karesuando församling, det lapska folket då för tiden var nära att drunkna i brännvinsfloden och all slags lösaktighet som sålunda sjunka i timligt och evigt fördärv.

Det sjuttonde året är redan inne sedan prosten Laestadius dog, och härligt grönskar ännu Herrens åker i Torneå och Luleå lappmark., vid Torneälvens stränder och i det övriga Finland ävensom i Norge och ända till Amerika har det av Laestadius begynta arbetet eller den andliga rörelsen utbrett sig. Och en stor hop har med glädje slutat sina dagar.

Men alla har ännu ej gort bättring, alla är icke god jord, såsom även Kristus sagt: ännu finns horkonor,tjuvar, tjuvars stallbröder och brännvinsförsäljare. Genom sin lagpredikan har Laestadius även, i likhet med Johannes Döparen, berett väg för Herren Kristus till alla människors hjärtan.

Saivonmuotka i juli år 1877
Joha Raatamaa "
.....................................................................................

Lars Levi Laestadius, född 10 januari 1800 i Jäkkvik, död 21 februari 1861 i Kengis i Tornedalen i Norrbotten, var en svensk präst, väckelseledare och författare, som blev känd som grundare av laestadianismen. Utöver sin religiösa verksamhet var Laestadis verksam i nykterhetsrörelsen och som botaniker. Fyra växter i Sverige har han namngivit.

Laestadius började gymnasiet i Härnösand 1816. Han gifte sig 1817 med Brita Catarina Alstadius. De fick 15 barn. Han tog examen vid Uppsala universitet 1820 och 25 år gammal prästvigdes han av biskopen i Härnösand. Samme biskop rekommenderade honom som kykoherde i Karesuando, en tjänt som han tillträdde 1825.

I Karesuando rådde en utbredd misär och alkoholmissbruk. Det var nu Laestadius inledde sin kamp mot alkoholen. Denna kamp fick stor betydelse för levnadsförhållandena i Norrbotten. Laestadius insatser blev på så sätt avgörande såväl religiöst som när det gällde den samiska folkgruppens överlevnad.

Mats Hägglöf