ÅRET VAR 1952,CATALINAPLAN NEDSKJUTET!

Regementsöversten vid I 20 i Umeå, Carol Bennedich, ställde upp samtliga fotsvettsindianer på I 20:s kaserngård dagen efter nyheten om att ett svenskat Catalinaplan blivit nedskjutit utanför den baltiska kusten, som det då hette. Det låg krigshot i luften påstod Bennedich och han skrädde inte orden samt framhöll, att nu skulle beredskapen höjas!

Jag befann mig som tvångsuttagen till befälsskola K bland de som lyssnade på honom denna
dag. Redan på den tiden var jag välkänd som ornitolog och det ledde till en märklig specialuppgift inom ramen för min värnpliktstjänstgöring. Jag fick i uppdrag att skaffa fram ungar av havsörn
och utanför Sävar inleddes en märklig "militär" verksamhet. Dessa ungar matades så snart de var vuxna därtill med mat i flytande burkar på havsvattnet i den vik vi höll till i. Det vill säga, vi lärde dem att få mat endast om de slog fast i utplacerade burkar. Det var inte svårt att komma dithän med dessa ungfåglar och därmed var strategin klar: De skulle spana efter periskop från ubåtar. Realistiska fälförsök med svensk ubåt gjordes och det fungerade.

Veterligen ledde denna erfarenhet icke till att någon främmande ubåt upptäcktes via denna naturmetod "någonstans i Sverige".

Man var oclså inne på tanken att lära sälar hämta "matpaket" vid ubåtsskrov. Försåg man dessa sälar med sprängpaket var målet givet - dock icke för sälen. Huruvida försök gjordes känner jag ej till.

Mats Hägglöf