Tätorten Matfors väster om Sundsvall har fått sitt namn av att där fanns utomordentligt rik tillgång till lättfångad lax. Sak samma har gällt de flesta floder i Sverige, inte bara i Norrland utan även i till exempel Halland.
Luleälven, 460 kilometer lång, var redan på 1300-talet känd för sin fina laxtillgång och även på slutet av 1800-talet så betydelsefull, att laxfisket stod för 80 % av Luleå stads inkomster. Uppsala universitet för att ta ett annat exempel har byggts med skattepengar från laxfisket.
Under laxens lektider fångades den effektivt med nät och med skickligt byggda fällor, pator, som ledde in laxen genom häckar och portar till fångstbassänger på flera hundra meter, där fisken bara var att håva.
Lax var under 1800-talet och lång tid bakåt så vanlig vardagsmat, att drängar och pigor ibland lyckades få inskrivet, att de skulle slippa den maten en (1) dag i veckan! För lokalbefolkningen i Norrland inklusive de nomadiserande samerna gav laxfisket en stor trygghet och för samernas del betydde det bland annat, att de kunde vara rätt så stationära stor del av året.
Drotsen Knut Jonsson (Heliga Birgittas morbror) garanterade via brev 1328 samerna jakt- och fiskerätt. Men den mäktiga kyrkan lade sig i laxfisket. Med biskoparna i spetsen och med stora följen drängar lade kyrkan beslag på laxfisket område efter område längs norrlandsälvarna.
Detta hade en förrödande inverkan på samernas och lokalbefolkningens försörjningstrygghet.
Det tack vare laxtillgången någorlunda stationära levnadssättet - som bland annat möjliggjorde renmjölkningen, ytterst arbetskrävande med daglig samling, apterande av dihinder för kalvarna och så vidare - fick bytas mot långflyttande HELNOMADISM." Som barn kom renarna ned till skogslandet. Så till Strömsund eller Åseletrakten. Så småningaom började de invadera Lyckselebygden och renhjordarna blev allt större - basfödan i älvarna hade försvunnit nästan helt.Dessa norrbottenslappar har ej varit vid kusten förrän på 1980-talet," säger medlemmen i Vilhelmina södra sameby, Sigvard Nilsson.
Idag är laxtillgången minimal jämfört med 1800-talet och tidigare. Huvudorsaken är att finna i timmerflottningen, som satte fart från mitten av 1800. Fångstredskapen decimerades till nära noll av denna hantering och de stenkistor som byggdes för att underlätta timmerflottningen bidrog också till att försämra laxfisket. När flottningen upphörde och man övergick till vägtransporter av timmer försökte man återställa laxfisket, men för sent. Därtill har vattenkraftutbyggnaden även bidragit - av Luleälvens 460 km är idag endast 40 km laxförande
(från Boden och till havet).
Att kyrkan etablerade sig i norr skedde i huvudsak av materiellt intresse på bekostnad av många människors levnadsvillkor.
Mats Hägglöf
mats_hagglof@hotmail.com
tisdag 8 juli 2008
LAX PÅ TALLRIKEN 7 DAGAR I VECKAN!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hej Matts, läser dina texter ofta. Man får alltid veta något nytt. Det här med laxfiske – så var det nog på den tiden med annat också.
Kyrkan i allmänhet strävade överallt efter världslig makt och till det skall man ha kapital. Jag vet inte hur just svenska kyrkan betedde sig tidigare i strävan efter makten. Som immigrant från ett katolskt land men själv tillhörande fattig evangelisk kyrka upplevde jag det lite överraskande att en evangelisk kyrka kan vara så rik. På andra sida finns nu mycket att ta hand om – tex. att bevara alla kyrkobyggnader som är både historiskt värdefulla – och vackra. Då är det bra att det finns materiell substans för det.
Islam verkar ha behållit medeltida metoder att behålla den världsliga makten tillsvidare. Tur att vi själva lever i en modern tid.
Det finns många olika religioner med i princip liknande moraliskt innehåll. Jag har fått för mig att en del av dessa har väldigt lite på sitt historiska samvete. Men varför blicka tillbaka, när nutiden är helt annorlunda.
Skicka en kommentar