De låtar svenska folket prioriterar är vemodsfyllda grejor som avhandlar häftig kärlekslycka för länge sedan; evinnerliga parafraser över den odödliga " Var skog har nog sin källa ".
Redan Edvard Persson sjöng med hela den tunga gestalten vibrerande av känslosamhet: " Där jag lekte som barn, där är allting som förr, bara vännen jag lekt med är borta". Så var det också när Tjotta Olsson kom hem till byn nere i dalen, borta var flickan! Gunnar Wiklunds största succéer har handlat om svunna kärleksmöten, och alla minns vi Jan Malmsjös " En sång en gång för länge sedan ". Och otaliga andra med samma blöta tema.
Det är som när folk, som kommit upp lite grann i åren, i allmänhet går omkring och snyftar invärtes över någon gammal kärlek, en pojk- eller flickvän, som i minnets rosafärgade backlyse framstår som överjordiskt vacker och älskansvärd - hur kunde jag svika honom/henne som var a l l t för mig, först nu f ö r s t å r jag det, vemodet spränger mitt bröst och ögonen svämmar över.
Alltnog, i botten kanske det handlar om en " hemlängtan ", en melankoli besläktad med milt vansinne - kan leda till självmnord hos " svaga " själar.
Alf Henriksson har i fyra rader träffande beskrivit det hela:
" Jag mötte en omfångsrik gammal bekant
en flicka som aldrig blev min
Hon påminde mej om min ungdom
men aldrig om sin! "
mats_hagglof@hotmail.com
lördag 24 juli 2010
DET SVENSKA VEMODET
Upplagd av Mats Hägglöf kl. 15:18 0 kommentarer
tisdag 13 juli 2010
VERKNINGSLÖSA SMALPILLER GER FETA INKOMSTER
Nästan 200 feta eller överviktiga peroner lottades till att få antingen påstått viktreducerande kosttillskott av nio olika typer elller blindtabletter,placebo.Ingen av förökspatienterna visste vad de fick för sorts piller. Efter två månader avlästes reultatet, ingen skillnad på sockerpillers effekt och de påstådda viktreducerande.
Stora pengar läggs på dessa så kallade viktreducerande medel, cirka 1,6 miljarder kronor årligen enbart i Sverige. Folk vet sannolikt att dessa medel är verkningslösa men köper dem i alla fall som halmstrån.
mats_hagglof@hotmail.com
Upplagd av Mats Hägglöf kl. 07:35 0 kommentarer
söndag 11 juli 2010
MILJÖPARTIET HALKADE IN PÅ ETT FALSARIUM OCH GRO HARLEM BRUNTLAND FÖLL PLADASK FÖR "SURT REGN"!
I vetenskapssamhället blir de forskare som är mest alarmistiska de tongivande. De mer balanserade och kritiska blir marginaliserade och till och med förlöjligade. Forskningspengar strömmar till och stärker ytterligare alarmisternas ståndpunkt. Politiker och massmedia vill ha förenklade besked. Begreppet "konsensus" ersätter "sanning".
Under 1980-talet var allmänheten övertygad om att så kallat "surt regn" orsakade att skogen dog i många europeiska länder , inte minst här i Norden. Redan 1972 vid miljökonferensen i Stockholm hade forskarna slagit larm om att att det skedde långväga transport av föroreningar som troligen åstadkom skador där de föll ned. Gro Harlem Bruntland, som var miljöminister i Norge vi den tiden, föll pladask för den idén, och hon ökade mycket dramatiskt forskningsanslagen för detta nya miljöhot. Och förvisso strömmade det in ett flertal välbetalda artiklar som bekräftade farhågorna. Anders Göransson på SLU visade samtidigt, att markaluminium, som löses ut i markvätskan när ph sänks och försurningen ökar, inte alls skadar skogsträdens finrötter. HANS FORSKNINGSRESULTAT MÖTTES MED TOTAL TYSTNAD. Politiker, miljöjournalister och myndigheter var då fullt upptagna med att söka argument för att få stopp på utsläppen från Europas mest smutsiga industrier och knappast någon var intresserad av Anderes Göranssons forskning.
Samma år som Anders Göransson kom med sin rapport kom ett visst parti in i riksdagen, baserat på ett falsarium: Något som kallades säldöden inträffade vid vår västkust och skylldes av fanatiker (Miljöpartister) på miljöföroreningar. I själva verket var det fråga om en cykliskt återkommande virussjukdom. " Vi lovar inte guld men gröna skogar" var deras entrébiljett.
Pyttsan, det har de ännu inte förverkligat, men högljudda är de!
Sanningen var, att surt regn inte orsakade några problem för just skogen. Sjöar och fiskbestånd tog skada, men definitivt inte skogen! Om detta och mycket annat kan man läsa i Nils Roll-Hansens innehållsrika artikel från 2002 - Nils Roll-Hansen är professor och avancerad vetenskapshistoriker!
När det gäller skogsdöden fick allmänheten aldrig reda på att teorin blev vetenskapligt falsificerad. Den försvann i all stillhet - liksom Gro Harlem Bruntland - från offentlighetens strålkastare. DET BLEV BARA TYST KRING SKOGSDÖDEN - en långt utdragen process som började i Västtyskland i slutet av 1970-talet och avslutades i somras när Skogsstyrelsen avskrev alla planer på storskalig skogsmarkskalkning. Bevisat är numera invändningsfritt, att det sura regnet tvärt om göder skogen och att det skett en tillväxt på 25 % (tjugofem procent) tack vare det. Skogsdöden är en naturlig företelese som förekommer då och då beroende på bland annat väderväxlingar.
Är kanhända klimathysterin på väg åt samma håll? Det verkar bli alltmer tyst kring klimatet också!
mats_hagglof@hotmail.com
Upplagd av Mats Hägglöf kl. 04:16 0 kommentarer