tisdag 27 september 2011

JAG VET JAG TROR.

Människans största önskedröm: det finns en Gud. Så osannolikt, jag tror det är sant! Vad som skiljer de båda begreppen tro och vetande åt har aldrig redovisats, bara att tro inte är vetande.Men det räcker ju inte. Att inte tro är inte detsamma som att veta. Utifrån vad som genom årens lopp sagts i ämnet har jag dristat mig till att göra en egen definition.

Med tro menas, enligt min tolkning, en föreställning som man är medveten om kan vara fel. Vetande utesluter den möjligheten. Saken kompliceras dock av att en del som säger sig tro i själva verket anser sig veta. Samtidigt ägnar de som utger sig för att veta många gånger åt att tro. Att man medger att ny information skulle kunna betyda att man ändrar uppfattning tyder ju på att det råder en viss osäkerhet. Alltså vet man inte. Mycket av det som marknadsförs som sanning eller vetande är i själva verket endast en mera fanatisk form av tro. Föreställningen om att vetande är den uppfattning vetenskapen företräder och att tro är förbehållet vissa uråldriga uppfattningar håller inte!

Personligen har jag inga som helst svårigheter att förlika med folk som tror, även om jag själv har en helt annan uppfattning. Med dem som tror att de vet har jag det betydligt svårare. De som vet att de vet har jag hart när oövervinnerliga problem med, eftersom de är fullständigt oemottagliga för argument och i vissa fall även kräver ensasmrätt till att sprida sina uppfattningar offentligt.

Mats Hägglöf
mats_hagglof@hotmail.com

1 kommentar:

Roland Nelsson sa...

Du har formulerat dig väldigt pregnant! Har jag tidigare sett en liknande skrift om tro och vetande?! Dessa korta sentenser om ett gigantiskt filosofiskt område bevisar att incromet i ditt sätt att tänka och fungera kan vara grundläggande för många nuvarande och kommande filosofer att komma vidare och inte köra fast i prestigefrågor! Jag beundrar din förmåga att formulera dig!
/Roland Nelsson