NU ÄR VI 7 MILJARDER VÄRLDSMEDBORGARE!

Omkring år 2050 toppar jordens befolkning med 9 miljarder och därefter sjunker denna siffra något - dagens befolkning är ung; 25 % är yngre än 15 år.

I dagsläget föder varje kvinna 2,6 barn - den siffran var 5 på 1950-talet och kommmer att vara 2,1 om 40 år. Endast kvinnorna söder om Sahara får många barn. Får de sjukvård och utbildning sjunker det födelsetalet. I Sverige föds 1,9 barn årligen, en för västvärlden hög siffra berende på föräldraförsäkring och jämställdhet.

Det är alltså inte jordens växande befolkning, som på lite längre sikt skapar miljöproblemen ,
utan den resurskrävande ekonomiska tillväxten. De gamla industriländerna representerade av Dig och mig, som leder den ligan!

mats_hagglöf@hotmail.com
Mats Hägglöf
filosofie skogsarbetare

JAG VET JAG TROR.

Människans största önskedröm: det finns en Gud. Så osannolikt, jag tror det är sant! Vad som skiljer de båda begreppen tro och vetande åt har aldrig redovisats, bara att tro inte är vetande.Men det räcker ju inte. Att inte tro är inte detsamma som att veta. Utifrån vad som genom årens lopp sagts i ämnet har jag dristat mig till att göra en egen definition.

Med tro menas, enligt min tolkning, en föreställning som man är medveten om kan vara fel. Vetande utesluter den möjligheten. Saken kompliceras dock av att en del som säger sig tro i själva verket anser sig veta. Samtidigt ägnar de som utger sig för att veta många gånger åt att tro. Att man medger att ny information skulle kunna betyda att man ändrar uppfattning tyder ju på att det råder en viss osäkerhet. Alltså vet man inte. Mycket av det som marknadsförs som sanning eller vetande är i själva verket endast en mera fanatisk form av tro. Föreställningen om att vetande är den uppfattning vetenskapen företräder och att tro är förbehållet vissa uråldriga uppfattningar håller inte!

Personligen har jag inga som helst svårigheter att förlika med folk som tror, även om jag själv har en helt annan uppfattning. Med dem som tror att de vet har jag det betydligt svårare. De som vet att de vet har jag hart när oövervinnerliga problem med, eftersom de är fullständigt oemottagliga för argument och i vissa fall även kräver ensasmrätt till att sprida sina uppfattningar offentligt.

Mats Hägglöf
mats_hagglof@hotmail.com

HALVERA ÄLGSTAMMEN !

" Genom hög avskjutning av kalv och unga kor skapas en kvalitativt bra älgstam och vinterstammen kan hållas på låg nivå "

Årligen inträffar cirka 4 000 viltolyckor med älg och 5 - 15 människor dör vid dessa olyckor. Samhälletrs kostnader ligger på 80 000 kronor per viltolycka.

Skogsskadorna är omfattande och mycket kostasamma, Värdefulla lövträd försvinner och viltets matvanor förändrar landskapsbilden genom att gran ersätter tall.

Vi har sommartid för närvarande 300 000 - 400 000 älgar och 270 000 jägare tillåts skjuta cirka 100 000 älgar. En halvering av nuvarande stam ger väsentligt färre älgar vid framtida jakt, men livskvaltén för jägarna skulle kunna vara nästan lika stor - det går många hundra jaktdagar till att skjuta en varg.

Det är viktigt att jaktlagen följer Jägarförbúndets handlingsplan och skjuter både älgkalvar och älgkor, Genom hög avskjutning av kalv och ungdjur skapas en kvalitativt bta älgstam som reproducerar sig bra. Samtidigt kan vinterstammen hållas på låg nivå.

Mats Hägglöf
filosofie skogsarbetare

SURSTRÖMMING SÄKER OCH HÄLSOSAM MAT

I surströmmingstider är det på sin plats att påpeka, att denna fermenterade - jästa - fisk trots doften mikrobiologiskt sett är en mycket säker produkt. Livsmedelsverket gjorde redan på 1970-talet försök att tllsätta matförgiftningsbakterierna stphylococcus aureus,
Bacillus cereus och Clostridium perfringes liundriga saltningns. Ingen av dessa kunde växa till i surströmmingen.

Livsmedelsverket anser inte att surströmming är rutten fisk. I själva verket är det en jäst -fermenterad - produkt framställd genom en noga kontrollerad process.Carl Th Mörner inleder 1895 en uppsats om sursrtrömming. I uppsatsen ger ha en redogörelse för litteraturen om surströmming och de kemiska undersökningar han gjort.

" I vissa trakter av norliga Sverige råder ett säreget bruk för konservering av fisk. Beredning af s.k. surfisk, vilken under kollektiv benämning innefattar produkter, beredda av vissa fiskar och enligt i detaljerna varierande metod. För all surfisk utmärkande är dock att dess lindriga saltning, den färdiga varans intensiva lukt, som kommer den därmed icke förtrogne att rygga tllbaka ".

Råvaran till surströmming är lekmogen strömming som fångats under periode maj - juni. Tiden är beroende av när leken infaller, efter lektiden anses strömmingen för fet för att kunna användas.

Strömmingen försaltas under 1- 2 dygn i en 24-procentig saltlake. efter försaltning gälas strömmingen, det vill säga huvud och tarm avlägsnas medan rom och mjölke och blindtarm får sitta kvar. Srtömmingstunnorna förvaras i termostaterade rum som håller 15 18 grader. Efter3- 4 veckor är srömmingen som regel färdig

Man tror att surströmming är en rätt med mycket gamla anor, och att denna konserveringsmetod blev mycekt vanlig under1500-talet då saltbrist uppstod i Sverige på grund av kung Gustav Vasas krigföring

NORDMALINGSMÅLET ETT STATLIGT BESTÄLLNINGSJOBB

Eftersom renskötselrätten är formulerad som ett allmänt intresse sett mot bakgrunden av ursprungsbefolkningens rättigheter följer, att det är staten som har att bevaka, att renskötselrätten får de nödvändiga förutsättningarna.

Den bevisning som HD anser styrker samebyarnas sak är statliga utredningar från åren 1892, 1895, 1912, 1913, 1919 samt 1886 och 1898 års utredningar. Det är alltså alls ick fråga om vad mark- och renägare varit överens om genom hävd utan uteslutande om hur staten vill hantera förhållandet till renskötseln. Naturligtvis finns inga problem så länge det handlar om mark som staten (och kyrkan ) äger. Däremot uppstår självklart påtagliga problem då staten även genom utredningar och lagstiftning tvingar in de privata markägarna i samma relation till renskötseln som staten har!! Vidare ökar självklart problemen då lagstiftaren år 1993 talar om samebyarnas kollektiva rätt. Problemen blir ännu större då HD till och med påstår, att renskötselrätten inte upphör förrän det finns ett entydigt på kollektiv grund lämnat meddelande på det.

Dåvarande statsministern Ingvar Carlsson skrev i Tiden 1989 att " Svensk socialdemokrati fann i sin praktiska politik ganska snabbt, att det ofta gick att erövra bestämmanderätt utan att ändra på den formella äganderätten! ".

Markägare, som plötsligt får upp till 1 000 renar på sina marker för vinterbete, skicka ärendet till Europadomstolen!

mats_hagglof@hotmail.com

STRYK VARGEN FRÅN UTROTNINGSHOTADE DJUR!

Vi har invändningsfritt mer än 200 000 vargar i denna världen. Förvisso varier egenskaperna hos de olika vargpopulationerna väldigt mycket, men kom ihåg, att alla vargtyper kan para sig med varandra. Så även med våra hundar. Räknar vi in till exempel Laikor och Sibirian Husky blir avelsbasen ännu större.Vargarna vi har i Sverige är avkommor från i princip fyra vargar, inklusive den nyligen anlända så kallade Galvenvargen. Att friska upp generna med tillförsel utifrån är vällovligt , men kom inte och säg, att vår varg är utrotningshotad. Finns det inte en enda journalist som kan lösa denna Gordons knu!

Jag är stark förordare av fler vargar i Sverige, så även inom renbetesområdet, 39 % av Sveriges yta. Detta för att hålla balans rovdjur/bytesdjur - vi har åt helvete för många klövdjur! Det är skälet till fler vargar och intet annat! Basta!

LÄMMELTÅG, OFTAST EN MYT OM RENMUSEN

Så är det dax igen för lämmeltåg enligt norrländska tidningar. Påskturister har sett ett antal
fjällämlar och genast fastslår man att i år blir det ett riktigt lämmeltåg.

Hur det förhåller sig med de riktigt storskaliga massvandringarna är omdebatterat och de flesta anser idag att de är historier som bygger på överdrifter. Även historier om det suicidala beteeende som lämlar ska uppvisa vid dessa lämmeltåg är baserade på överdrifter eller till och med lögner. En populärkulturell källa till dessa historier är en av Disneys många naturfilmer från 1960-talet som hette White wilderness och som skildrar just ett lämmeltåg.

Allt sedan Olaus Magnus berättelse från 1500-talet om lämmeltåg har gjort denna lilla gnagare - väger cirka 1 hekto - välkänd och mytospunnen. Den gräver gångar under marken på sommaren och har stora system av gångar under snön vintertid. Den springer snabbt och simmar bra. Den äter gräs, starr och ris av olika slag på sommaren, och på vintern blir det mest mossa.

Honan föder 3 - 7 ungar. Under goda år kan en hona hinna med 4- - 5 kullar och ungarna blir könsmogna redan första sommaren - första kullen hinner bli föräldrar före vintern samma år.

Har under mer än 50 år vistats ofta i fjällvärlden och endast en enda gång, i början av 1960-talet, sett fjällämlar i större mängd. Det var i Västerbottensfjällen. Fick då även svaret på varför samerna kallar fjällämeln för renmus - "goddesáhpán ". Renar dödar och äter fjällämel - de utgör för dem en saltkälla.

Lämmeltåget används ofta som metafor då en stor grupp människor till synes utan eftertanke gör likadant som andra bara därför att andra gör det. Lämmeltåg har som metafor exempelvis använts om aktiemäklare som utan affärsmässiga skäl säljer eller köper aktier för de tror alla andra gör det. detta beteende kan leda till överdrivna kursrörelser.

mats_hagglof@hotmail.com