KULTURMYTER KONKURRERAR

Det förtjänar att understrykas, att våra syntetiska samer ( se health19_swe), det vill säga nuvarande rennäring, är en del i ett internationellt bedrägeri. Folk har alltid vandrat och flyttat till försörjning och överlevnad. Om utövare av en näring utnämns till ras, etnicitet eller folk, då står kriget för dörren.

Politikens positiva mål är att göra alla medborgare delaktiga i en välfärdsstat med demokrati och mänskliga rättigheter, inte att återerövra stenåldern eller subventionera en överklass med särskilda rättigheter.

Vägen till fred är ökat samarbete mellan befintliga stater, demokratiska incitament till de stater som släpar efter i utvecklingen, men inte uppsplitring av befintliga stater i mindre enheter med nya och större orättvisor.

I dagens läge konkurrear alla länder med sina urbefolkningar och kulturer som turistattraktioner. I den här kampen är kvalité,sanning,folkbokföring och dokumentation avgörande konkurrensfördelar. I det här sammanhanget är det rimligt att komma ihåg även våra mindre minoriteter, exempelvis kvänerna.

Många hus och fastigheter står idag folktomma i Norrland. Samtidigt avtalspensioneras tusentals bilarbetare i Europa och i Amerika. Förenklat kan man säga att en sådan avtalspensionär i USA blir ruinerad av en hjärtinfarkt.

Om den här avtalspensionären köper hus och mark och bosätter sig i Norrland, så blir hon/han delaktig i en hälsovård, som tillhör de främsta i världen. Sverige i sin tur får skatteintäkter av pensioner som tjänats in i andra länder. Det är inte märkvärdigare än att många svenskar bosätter sig Spanien, Grekland eller Thailand efter pensioneringen.

Idag finns det en allemansrätt att bära samedräkt, indiandräkter eller andra folkdräkter om man vill leka eller hedra. Min åsikt är den att den som så önskar borde få registrera sig som "same" med rösträtt i framtidens Sameting. Bondgårdarna ovanför högsta marina gränsen hade egna renmärken till slutet av 1800-talet. Det är inte rimligt att det skall vara svårare att bli "same" än att bli jude eller muslim.

mats_hagglof@hotmail.com

MÅNGA I LANDET DRABBAS NÄR RENSKÖTANDE SAMER PRIVILIGERAS

Redaktören vid tidningen Norra Västerbotten,Thure Lundström,Skellefteå, skriver:

De renskötande samernas återkommande krav på mer förmåner, mer makt och rättigheter till mark och vatten från fjäll till kust, vållar ständigt stora problem och svårlösta tvister. Mest drabbade har ortsbefolkningen i fjälltrakterana och inlandet varit, även samer utan renskötselrätt. Alltmer också boende ned mot kusten. Även skogs- och jordbrk, turism och gruvnäring, jägare och fiskare samt trafikanter alla årstider.

Främsta anledningen till detta är de renskötande samernas priviligerade särställning och inflytande, som ingen annan har i landet. De kräver också hela tiden utökade myndighétsbefogenheter för Sametinget. Allt detta av de som inte vill och icke anser sig vara svenskar, med egen flagga och nationaldag. Men propagandan fortsätter. Exempelvis under ett stort propagandajippo i Stockholm när en av samernas främsta talesmän, Olof T Johansson inför TV-kaerorna utropade: " Vi har nu okuperat Stockholom, som tillhör vårt land, vi måste återfå vårt land! " Det land, som efter istiden, under olika tidsperioder, befolkades av olika folkslag som inte var samer. Dessa var anfäder till alla som nu bor i Sverige. Därför får inte härstamning berättiga någon att som ursprungsfolk diktera och sätta sig över andra. Gällande allt som i Sveriges riksdag år 1886 föreskrevs: " Det finns inga giltiga skäl till att lapparna i förevarande fall skall tillåtas i något undantagsförhållande, eller tillerkännas bättre rätt, än den fasta befolkningen ".

Med förhoppning om bättre samlevnad mellan renskötande samer och övrig befolkning och att mina tidigare goda och långvariga relationer med samer skall bestå.

På mångas uppdrag
Thure Lundström

SAMERNA FÖRVANSKAR HISTORIEN

Signaturen " Med samiskt blod i ådrorna " har sänt mig följande:

Märkligt att myndigheter aldrig genomskådar samernas nödrop om mer pengar till än det ena, än det andra.

Jag är barnbarnbarnbarnbarn till en lappfamilj som flyttade från Kittelfjäll till Tärnaby i slutet av 1700-talet. Vi hade renar en gång i tiden men övergick till kor och getter och försvenskades mer och mer med ingiften i nybyggarfamiljer, som även de hade samiska rötter. Jag bär på berättelser och minnen. Och jag blir inte glad när samerna förvanskar och ljuger ihop sin historia.

När jag var liten kom renarna ned från fjället ned till skogslandet som det hette. Som längst for renraiden till Strömsund och Stenseletrakten.

1934 kom Norrbottenslapparna till Vapsetns sameby. På 1940-talet började dessa samer invadera Lyckselebygden med sina renar. Och hjordarna blev större. Dessa Norrbottenslappar har vad jag vet aldrig tidigare varit över norra stambanan i Västerbotten.

Måste berätta att svenska samer får ersättning från norska staten för att norska renar trampat sönder i de svenska renbetslandet. Hur kan det komma sig att svenska renar inte trampar sönder tall- och granplant? Ren som ren. Eller är de norska renarna klumpigare än de svenska?

Nu vill samerna ha pengar igen på grund av att gruvbrytningen förstör renarnas flyttvägar. Men renarna flyttas ju med lastbil nuförtiden, ekvationen går ej ihop.

Undar också varför samerna skall envisas med att hålla fast vid detta gammelmodiga sätt att hålla renar? Och varför numera så fruktansvärt stora hjordar?

Man pratar om kultur, att bevara den. Jo det fanns fattiga lapptorpare med utsvultna ungar i dragiga hus. Men tack och lov så är den kulturen bara museiföremål numera.

Så måste jag ge lite bröm också: NI ÄR FÅ, MEN JÖSSES VAD NI HÖRS OCH MÄRKS!!

Signaturen "Med samiskt blod i ådrorna" "

FOTLAPP OCH SKOHÖ

De som gjort svensk militärtjänst vintertid vet vad fotlapp är. Ett stycke tyg som viks om foten och bärs i stället för eller tillsammans med en strumpa i en sko. Fotlappar tillverkas vanligen av ylle. Fotlappar förekom främst under historisk tid. Fotlappar eller spår av fotlappar finns bland annat i Bockstensmannens kläder och i Skjoldehamnsdräkten.

Skohö är en sammanfattande benämning på starr, gräs och halm, som i det svenska allmogesamhället insamlats, torkats och beretts för att användas som isolering i vinterskor. Skohö anvädes av nybyggarna i Norrland till långt in på 1900-talet, och jag är själv en av dess användare som barn.

Bland de manuskript Linné medförde till Holland fanns hans lapska flora. Det var det viktigaste resultatet från den resa han gjorde till Sveriges nordligaste landsdelar år 1632. I den FLORA LAPPONICA han kom att publicera 1637 citerar jag följande:

" Lapparna skyddar sig mot den våldsamma kölden på följande sätt: byxor av ludna renskinn sträcka sig ända ned till fotknölarna och fötterna bevaras i likaledes ludna, av renskinn förfärdigade skodon, med den ludna sidan vänd utåt. I dessa skodon instoppa de detta gräs - som skördats om sommaren, torkats, kort förut upprispats medelst en järn- eller hornkam samt gnuggats mellan händerna - på sådant sätt, att det täcker ej blott smalbenen utan ock fötterna överallt, både ofvan och under. Omgivna av dyligt hör äro de alldeles fria från hvarje känning af den våldsammaste köld. Med samma slags hö fylla de ock sina ludna handskar, på det att händerna ej måtte skadas, och sålunda kan detta härdade folkslag bärga sig för kölden. På samma sätt, som detta grässlag om vintern hindrar kölden, så borttager det ock om sommaren fotsvett och på samma gång skyddar det från skada, då de under vandringar stöta mot stenar o.s.v.Skodonen är nämligen ganska tunna, icke förfärdigade av läder utan av skinn.

TVÅ UNDRINGAR

Jag skissar på en bok med titeln " Kvinnor och hästar jag mött och ridit " Upptäcker då att det finns hästar jag inte kan glömma och kvinnor jag inte kan minnas.Visst är hästar konstiga?

Vid ett fågelbord här i Bro sitter en skylt med texten: "Fåglar får endast matas vid fågelbordet".
Det betyder att jag inte får fotografera dem vid detta fågelbord. Och inte prata med dem heller?

Mats Hägglöf

HANDSKRIVET BREV OM OKNYTT

Bengt Larsson, född 1924 och boende i Björna by, Västernorrland, har försett mig med ett handskrivet brev om oknytt han upplevt enligt följande. Han berättar där om Fredriksbacken, en brant backe i ett skogsparti norr om Björna kyrka:

" Det har alltid talats om att det hänt oförklarliga ting i Fredriksbacken. Jag skall berätta om en händelse som jag och min broder Rune upplevt där. Jag var omkring 16 år, Rune 4 år yngre när vi med hästkärra lastad med halm och grodd potatis för sättning åt vår gode vän skräddaren Anton Rudsten som brukade klippa oss och även sy oss en del kläder. Klockan hade blivit närmare tolv när vi ställde färden hemåt. Hästen gick i lagom takt tills vi kom till Fedriksbacken, då han tog i ordentligt uppför den branta backen och var orolig. Båda selpinnarna föll loss och kärrans skaklar stöp i marken. Jag fick hålla tömmarna hårt för att behålla hästen, backa in honom igen i skaklarna och selpinnarna tog jag upp från marken och satte tillbaka.

Jag kan berätta om en annan händelse i Fredriksbacken som kunde ha gått tokigt. Jag var i 5-årsäldern och fick följa pappa till handlarn K P Karlsson för att köpa mjöl, en säck på 8o kilo. Vi hade en lugn och dygdig häst, ett sto, och jag fick köra den hem. Allt gick bra tills dess vi kom till Fredriksbacken där hästen blev heltokig , stegrade sig och föll i sken. Vi lyckades få hästen lugn efter ett par hundra meter. "

Skrock och okunskap ger ofta krydda till berättelser som dessa. Hur kan man förklara?

Unga pojkar, oerfarna och okunniga hade inte satt fast skakelpinnarna ordentligt. Vid denna backe, Fredriksbacken, var det högst sannolikt en "älgväxel", alltså ett stråk, där brunstiga älgtjurar lämnade rejäla doftspår efter sig. Speciellt hästston reagerar kraftigt på den doften med oro och tendens till sken. Efter Doroteavägen utanför Åsele, där jag är född, vid den så kallade 1000-backen (en telefonstolpe med nummer 1000 har gett namnet), blev hästar oroliga, lade öronen bakåt, stegrade sig och stundom skenade. Där var en känd älgväxel.

Dessutom handskades man förr ofta felaktigt med hästarna. Många var i allmänhet skärrade, hispiga och kom lätt i sken. De hade vad man numera säger om människor: nervösa besvär. Alltför många hästägare och kuskar hade för sig att man skulle slå dem till lydnad.

mats_hagglof@hotmail.com

SAMERNAS MÅLTIDER FÖR 100 ÅR SEDAN

Kristoffer Sjulson skrev om måltiderna:

Redan tidigt om aftonen vidtar tillredningen av kvällsmåltiden. Denna måltid är den viktigaste av dagens måltider. Vintertiden äter man till denna måltid helst kött. Sommartiden ätes huvudsakligen mjölkrätter vid alla måltider. När köttet skall anrättas verkställs matlagningen av husfadern, eller om han är frånvarande eller hindrad, av drängen. All mjölkmat åter lagas av husmodern, eller undantagsvis av pigan. Sedan ett större stycke fruset kött införts i kåtan och drängen hämtat in friskt vatten i grytan och hängt henne i rikkien över elden, ställer sig husfadern på knä framför kubben och hugger sönder köttet i stora stycken, vilket ett efter annat kastas i grytan. Köttet skall kokas tills dess blod ej sipprar ut ur det när man skär däuti - knivarna drages ur slidan, ett stycke kött fattas med vänstra handen , bit efter bit lösskäres, doppas i flott och förtäres. Sedan köttet är förtäret tar man sleven och dricker några slevar köttspad som efterrätt. - sommartid åts färsk, kokad fisk, men på denna ville man gärna ha en skål jåmomelkie till efterrätt. Jåmomelkie eller Gompa är lapparnas enda grönrätt, den enda rätt i vilken ämnen ur växtriket ingår i större mängd.

mats_hagglof@hotmail.com